The Practicable Banner

Man kan inte annat än undra när ens son pratar högt i sömnen och säger: Mamma, sluta, mamma. Gör det inte!

Vad är det han drömmer egentligen?

Man kan inte annat än undra: Har jag varit för hård mot honom sista tiden? Vad är det han drömmer? Vad är det jag inte ska göra?

Det är nästan så att man skäms, fastän man inte vet varför… Tänk om man ändå kunde läsa barns tankar. Det skulle liksom bli så mycket lättare att lösa problem då. Man skulle inte behöva undra vad det är som de egentligen menar. Vad som egentligen det är som är problemet?

Sitter och kollar på vad jag ska spela för helg musik. Vi ska nämligen göra en överraskningsfest för paret som har ordnat resan som vi sju familjer ska sticka iväg på i slutet av februari. Det ska bli jättekul och lite pirrigt att träffa alla som ska med. Jag känner ju de flesta men jag har ingen aning om hur de kommer att vara att resa med. Men det ger sig. Man måste ta lite chansningar i livet. Man får inte vara för feg. Jag hoppas att det blir en lyckad fest nu, till att börja med och att de blir glada för den.

Bläddrade förbi Melodifestivalen precis och kollade på tre låtar. Det är verkligen inget för mig längre. Men det som är roligast med Melodifestivalen är att man får kommentera hur folk ser ut – och det är helt okej att göra det! Polskan var väldigt snygg och smal. Är alla polskor snygga eller?

Den snygga norska negressen, var hennes byxklänning verkligen så snygg med den lilla ankstjärten därbak? Eller hon med det eldsröda håret, var hon inte lite läskig? Ja, mer än så hann jag inte se förrän jag bestämde mig för att byta till något mindre skrikigt, så att inte ungarna vaknar. Eller kan det vara så att jag är för gammal nu, helt enkelt? Njä, det kan det ju inte vara.

När jag och min man var nygifta så funderade vi på om vi skulle starta företag med logoartiklar. Att vi skulle profilera företag genom att trycka deras logotype på pennor, brevpapper eller kuvert eller så. Men vi brydde oss aldrig om det. Det var bara en dröm vi hade. Men man undrar ibland hur det hade varit om vi genomförde vår idé, om det hade gått bra för oss eller om vi hade fått slita häcken av oss för ett företag som ändå skulle gå i konkurs. Det får vi aldrig veta. Men jag tror nog att vi fattade rätt beslut ändå. Man vill inte stå med en massa skulder. Men ibland måste man ju chansa också.

När jag var och pratade med kommunen om vad jag skulle välja för yrke så sa de att vd-rekrytering var något som väldigt i tiden. De sökte erfarna ledartyper med ett stort bagage av kunskap. Men alla människor är inte födda till att vara ledare. Jag är inte en ledare, till exempel. Jag är mer en som bara vill flyta med och inte märkas så mycket. Men samtidigt vill jag arbeta självständigt för att slippa andras åsikter om hur jag sköter mitt jobb. En ensamvarg på arbetet. Men jag är väldigt social på fritiden. Tycker inte om att sitta ensam hemma med en god bok och en kopp te. Nej, jag sitter hellre på café med mina kompisar. Man är väl lite säregen.

När vi skulle åka till en djurpark i somras så råkade vi ut för en läskig sak på motorvägen. Det kunde ha slutat med en ände av förskräckelse. Körde på en gatusten som låg där på vägen. Min man såg den inte ens förrän det var försent. Vi fick bara punktering på bilen, men den kunde ju ha kommit flygande emot oss efter det att någon kört på den innan eller att vi kört på den och den flög in i någon annans bil. Vi fick hjälp med reservdäck av Vägassistans och sedan åkte vi till en bilverkstad ale och fixade nya däck.